Hej.

Igår sov jag till halv ett. Sen åt jag frukost och såg Bullet in a bible tills tre. Efter det gjorde jag ingenting, lagade mat, och såg Troja mellan kvart i tio och halv ett.

Såna där tolvtimmarsdagar behövs ibland. Men inte för ofta.

Idag gick jag istället upp klockan åtta för att ta hand om hästarna för att mamma är iväg.

Men det är.. inget roligt längre.. Jag tror aldrig att den där underbara känslan av att gå ut i stallet någonsin kommer komma tillbaka. Problemet är bara att mamma inte har förstått det än, och jag orkar inte se hennes reaktion på det när jag säger det.

Varför? Om det ska vara så här, så vill jag inte vara med mer.