Igårkväll hade jag ett riktigt långt prat med Sara på msn. Det kändes som det gav något, i alla fall för min del.. Det gav mig också en del att tänka på..
Så Sara, jag tror att det kommer lösa sig, vare sig det blir på ditt sätt, eller på det sätt jag skulle föredra. Och jag vet att det här inte är det du vill höra, men jag finns här för dig. Jag finns för er allihop. Och jag kommer göra vad som helst för att förhindra ett bråk, för jag tror inte på den lösningen, och det tror jag att du förstod igår.
Nej, nu får det ta och bli vår.
Inte bara i luften, utan också i mig. I oss allihopa.
Det har varit mörkt och kallt alldeles för länge.
jao, jag förstod ganska väl vad du tror. fick en uppfattning igår, men jag måsta prova mitt sätt. få ur mig lite vrede istället för att bara gräva ner mig i den. att prata funkar inte för mig längre.
SvaraRadera