[Green Day - ¡Viva La Gloria!]
Har packat klart väskorna, men blir inte mindre nervös. Pappa sa häromdagen att man kan få men för livet om man går för mycket de första veckorna. Tack så jättemycket för det, det behövde jag verkligen veta! Så nu hoppas jag nästan på att jag får med mig ett par kryckor hem..
På tal om hem. Jag slipper ut därifrån vid 11.30 på tisdagen, så då förväntar jag mig en massa peppande sms! Egentligen imorgon också förresten.. hehe :P
(Jag vet att jag överdriver det här, men som jag har sagt innan, så kan jag inte låta bli.. Det är faktiskt lite läskigt..)
Försöker att istället tänka på att imorgon, då är det faktiskt bara två veckor kvar. Fjorton dagar, trehundratrettiosex timmar, i alla fall 20.00 på söndag. Och sen är det fyra dagar till 18årsdagen. Det känns bra :)
Wii, det går säkert bra för dig om inte annat så kan du ju kräva en rullstol av dem xD
SvaraRaderaSvar:
SvaraRaderaAh, du är hemma nu.
Jag skrev en dikt till dig på bloggen men jag hann radera det inlägget (A), får skriva ner den här.
Nu när de har grävt i ditt lår,
hoppas jag på kryckor så att du står.
För du kan nog inte fatta,
att jag vill krama dig, din kratta!
Den ska rimma om du läser den rätt. ^^