Two weeks later like a surplus reprieve. I found a hair the length of yours on my sleeve.

I wound it round and round my finger so tight
It turned to purple and a pulse formed inside

A fire, a fire - you can only take what you can carry
A pulse, your pulse - it's the only thing I can remember
I break, you don't - I was always set to self destruct though
The fire, the fire - it cracks and barks like primal music
[Snow Patrol - If There's A Rocket, Tie Me To It]

Jag vill skriva något, men jag vet inte vad.
Hur jag ska kunna skriva något, utan att ni tycker att jag överdriver.

Det gör fortfarande ont, trots att jag inte riktigt har förstått vad som har hänt. Med Pomeroy var det så annorlunda, då visste jag om det flera veckor innan, och kunde förbereda mig på det. Nu hände det så plötsligt. Men samtidigt gör det nog mindre ont, när jag slapp ångesten innan.

Jag förväntar mig fortfarande 6 hästar i stallet.
Jag kan fortfarande komma på mig själv att fundera över fölnamn på S. Men vi kommer aldrig att få döpa någon till Samwise.
Jag kan inte komma över ironin i att jag kom på det namnet samma morgon.
Vackra Sötnos.